lördag 28 december 2024

Speak no Evil


I denna thriller baserad på en dansk förlaga får vi se James Mcavoy som en del av ett par som scoutar ett annat par på semester i Italien. Hans karaktär är en uppblåst idiot som ingen med något hjärninnehåll skulle umgås med frivilligt. Men ändå följer det mesiga paret med det unga galna paret till deras gård i Scotland. Båda paren har barn i samma ålder, men det galna parets barn har något mystiskt talfel.

Det hela urartar såklart för det mesiga paret har en massa problem i sitt äktenskap och det urflippade paret är blodiga mördare, men kanske inte av den anledningen man först kan tro. Jag misstänker att den danska förlagan är betydligt mer obehaglig och brutal än den här. Den känns lite tam? Och något med uppbyggnaden stör mig. Paret är så extremt urflippade redan från början så det knappt finns någon som helst trovärdighet i att de skulle lyckas få några nya vänner. Det är många banala och skämmiga scener där de ska försöka få det andra paret ur balans och Mcavoys karaktär är grym mot sin son.

Kvinnan i det mesiga paret reagerar på att hon vill därifrån men det känns ändå långsökt att de ens skulle åkt dit från början? Kanske är dessa banala karaktärer mer roande i ett dansk/holländskt sammanhang? När regissören balanserar mellan det amerikanska och icke-amerikanska här så blir det svårt med tonläget. James Mcavoy är inte lika läskig som irriterande med sina träloggar till armar. Jag vet inte vad förlagan skulle ha varit en kommentar på, men den här känns inte som en kommentar på någonting...  eller jo kanske att det är synd om barnen? 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar